Efter att ha promenerat genom lilla samhället Mölnbo börjar här första dagens etapp på en grusväg.
På väg mot spången över vassen i nästan igenvuxna Norrbysjön. "Bron" är lite till åren så den lutar här och var åt sidan.
Otroligt tjusigt när leden går längs sjön Akaren.
Lunchrast vid Trönsjön
Nu passerar jag Stora Horssjön.
Vid Lilla Horssjön finns en liten knepig passage där man måste klänga ner mot en trappa.
Vindskyddet vid Lilla Horssjön ligger otroligt vilt och vackert.
Skir grönska vid "ingången" till Stora Alsjöns naturreservat.
Fikarast vid Yngsviken efter att just passerat första landsvägen sedan start.
Första tältplatsen vid Stora Envättern. Här är det naturreervat.
Andra dagens vandring har startat.
Vid Djupsjön går leden uppe på höjden; en ganska vanlig företeelse vid Sörmlandsleden som gör det extra backigt.
Vid Djupsjöns vindskydd är det dags att höra av sig hem och till kompisar.
Trots att det är så vackert här, är det inte riktigt dags för lunch.
Dessutom måste jag ta en 1,5 km extra sväng till en kallkälla för att hämta vatten.
Så lunchen får bli här bland ljung och annat ris vid Holmsjön.
Nu har jag kommit fram till och vandrar längs Stora Kvarnsjön.
Nere bland vitsippsfälten intill Djupviken, vid utflödet mot sjön Klämmingen.
Fikapaus i den våldsamt branta backen upp till Lövviksbergen ovanför Klämmingen.
En av utsiktspunkterna på Lövviksbergen över sjön Klämmingen.
Vid den här källan hade jag tänkt ta färskvatten, men utloppet hade geggat ihop sig så det rann
ingenting ut från slangen.
Så utan genomströmning i röret hade jag ingen lust att ta vatten.
Vandringens andra tältplats, vid den lilla sjön Glådran - eller snarare gölen.
Nu igång på tredje dagen, uppe på hällryggarna vid Ulvsättersbergen.
Längs Sörmlandsleden finns många geologiska sevärdheter. Som detta flyttblock.
Sörmlandsleden när stigen och skogen är som mest behaglig; skugga och inga rötter eller stenar.
På enstaka ställen "fuskar" jag och väljer en grusväg istället för leden.
Här slipper jag några backar, troligen utan utsikt.
På bergen ovanför Marvikarna är det en otrolig utsikt. Går inte att få rättvisa på foto.
I alla fall inte med min kamera.
Tredje dagens lunch tillagar jag vid källan ovanför Mellan-Marviken.
Nära till vatten! Även för disk, men då givetvis nedströms.
Ovanför sundet mellan Övre och Mellan-Marviken går leden genom en brant och knepig "klyfta"
där man måste dra sig upp med hjälp av rep.
Enorma vitsippsfält är det kilometrarna före Ådals kvarn.
Sista kilometern på denna anslutningsled går utefter motorvägen. Men det får man stå ut med
för att kunna avsluta denna fina tredagars vildmarksvandring.
Vid Läggesta station. Fyra minuter kvar till tåget.