I liggvagnen till Abisko får jag sällskap med Micke och Mackan som också ska dit, men de ska inte åka skidor utan klättra på isfall (om de nu hittar några).

Båda är snickare och välbekanta med min hemtrakt. De har gjort lyxrenoveringar i miljonklassen i både Solsidan och Djursholm.


Min plan är att gå söderut från Abisko och sedan - efter 2-3 dagsetapper - vända norrut igen mot Abisko. Inte längre än till Tjäktjastugan.

Normalt startar jag direkt när tåget kommer fram vid 12.30-tiden, men denna gång var väderprognosen varnande:

Norrbottens län, norra Lapplandsfjällen.
Varning klass 1 mycket hård vind med nederbörd, dålig sikt.
Fredag kväll och natten till lördag på kalfjället väst eller nordvästlig vind 18-23 m/s. Främst i nordväst tätt med snöbyar.

så jag stannade en natt på Abisko Turiststation.




Under natten i Abisko kom snö så första åkdagen fick jag spåra 6 km, innan jag nådde leden där även skotrar åker. Det var mulet och inte så lockande att fotografera.

Så jag fuskar med en bild från förraförra året:

Mot slutet - över sjön Abiskojaure - när det endast var några kilometer kvar, kom jag ikapp några som drog på pulkor.

I sjön finns en vak, som vi gamla "fjällrävar" normalt känner till. Men det är märkligt att man inte varnar för den; i snödrev och annat dåligt väder syns den ju inte. Och alla vet ju inte att man bör följa skoterspåren eller hålla sig på sydöstra sidan. Otäckt faktiskt. (Bilden är tagen på hemvägen när det var vackert väder.)

Stugvärden har bjudit nyanlända på varm saft; en mycket mysig tradition.

Många tältade. Här vid Abiskojaurestugorna.

Dag 2. Det märks att det är gott om pulkor.

Även gott om spädbarn, 2 st. Normalt 0.

Barnet här är knappt ett år. Sover gott under färden. Svårare var det att få ner honom i pulkan.

I den här trevliga kälkvarianten finns en dryg ettåring. Men jag gissar att den nog inte tål blåst så bra, speciellt inte sidvind.
Tur att vädret var bra, i åtminstone ytterligare fyra dagar.

Som sagt, gott om pulkor. Här vid "Kungens vindskydd" mellan Abiskojuare- och Alesjauresstugorna; 7 km kvar.

Dag 3 tar jag vilodag vid Alesjaure; inte ens en dagsutflykt på skidor.
Här åker ett av pulkagängen vidare mot Tjäktjastugan.

Här är "min" stuga. Vy i riktning nordost, dvs mot Abiskojaure.
I bakgrunden till höger syns samebyn.

Denna 20-åriga norska kvinna, Tonje Blomseth, tog också en vilodag. Hon och hennes hund - en mycket gullig sådan med jättetjock päls - har varit ute med pulka och tältat ända sedan november!!

Hon började i norra Finland och har tagit sig till norra Norge och sedan rundat treriksröset och kom lagom till vårvintern fram till Kungsleden. Jag frågade om det inte var trist att vara ute under den del av året då solen inte alls är uppe. "Nää, det är bara och köra med pannlampa".

När hon berättade att pulkan vägde 70 kg, så frågade jag hur mycket hon själv vägde: 50 kg!; hon borde ju ramla/glida baklänges vid brant uppför. Tur att hon har hunden som drar henne; den väger väl nästan lika mycket.
Pulkans vikt förklaras delvis av tung kamerautrustning. Hon gör en film åt NRK. Plus ska skriva bok om strapatserna. Mer står att läsa på Tonjes hemsida. Men hon har också en 5 kg tung sovsäck. Det har ju varit -40 gr att sova i tidigare. Nu klagar hon på att hon svettas på nätterna; det är ju bara -10 ā -20 gr.

Det var också ovanligt många hundspann denna tur. Här har de parkerat nedanför Alesjaurestgorna.
P-platsen sedd från "min" stuga.

Nu startklara efter att ha fått mat.

Efter vilodagen var frågan: Vart ska jag åka?
Jag visste att det skulle bli överfullt i Tjäktjastugan, så den valde jag bort. Och från Vistasdalen vällde det ut massa moln; risk för väderomlag eller åtminstone mulet där.

Nä, det får bli åter till Abiskojaure, vilket var bra inte bara för ryggen.

Jag hamnar i en avdelning med 17 kvinnor (55+) och blir inbjuden till trerätters "tjejmiddag" med "Margaretagruppen".

Nästa dag bär det av mot Abisko. Fortfarande strålande väder och nu lite medvind. Här lunchrast vid Pallenjåkk.

Plötsligt - strax innan jag ska iväg - kommer ett av hundspannen från i förrgår. Full rulle, tur att jag inte var i spåret.

Framme i Abisko på turiststationen. Utsikten från matsalen och sällskaprummen är nog en av Sveriges vackraste.

I väntan på tåget hem. Fjället Nuolja i bakgrunden. Där finns en stolslift.
Kungsleden börjar precis bakom huset.

Även utsikten från tåget är bedårande, under minst 30 minuter av färden. Torneträsk med svenskaq och norska fjäll i bakgrunden.

Någon vecka innan jag åkte till fjälls så blåste ett stort antal tomma containrar av ett godståg och förstörde banan i över en vecka. Tur att jag inte skulle resa förrän banan var reparerad. Här har de sönderslagna containrarna samlats ihop vid landsvägen.

Även SJ skötte sig, så jag kom välbehållen hem.